Vad ska vi kalla den berömda effekten?

Alla fotografer jag känner har någon gång drabbats av det. Man är ute i naturen eller vart man nu är och fotograferar, upplever vacker natur och inspirationen kanske är på topp. Man granskar bilderna på displayen och ler för sig själv: Jäklar, det här blir bra. Man kommer hem och för över bilderna till datorn. Många av bilderna tycker man om, ja en del tycker man är helt otroligt vackra. När andra får se bilderna så blir inte effekten kanske densamma man väntat sig. Det verkar som om bilden inte når fram till mina betraktare? Själv tycker man att bilderna är jättefina och innehåller storslagen natur, men det når inte riktigt fram. Alternativt så tycker man själv också att bilderna inte alls förmedlar det fina som fanns på plats. Men det var ju så vackert där. Dessa två aspekter är effekten jag pratar om.

Ni känner säkert igen er och det är en del saker inblandade här. Det första är naturligtvis att man tycker olika, så är det ju. Men jag tror det mesta handlar om att man har så många andra sinnesintryck från platsen man fotade på. Man tar in så många andra intryck från naturen och detta gör sig särskilt gällande när man är på en ny plats med annorlunda natur, i mitt fall är den svenska fjällvärlden ett bra exempel. Där ser man motiv överallt men det blev inte riktigt som man tänkte sig i många bilder, eller så når det inte fram till andra.

Frågan är nu bara vad man ska kalla detta fenomen/denna effekt? Det är ju något vedertaget bland de flesta fotografer jag känner, att man någon gång upplevt detta. Här nedan ser ni en bild som delvis innehåller den effekten. Det var otroliga vyer där, men det gick inte riktigt att nå fram med sitt budskap. Det dyker upp en massa trevliga minnen när jag ser bilden och de inverkar också på effekten. Men jag vill också tillägga att detta inte är det bästa exemplet på detta.

imgp9616_800

6 kommentarer till Vad ska vi kalla den berömda effekten?

  1. Landskapsfotografering är ju det som är mest drabbat. Man står där på myren, i skogen eller på fjället och blickar ut över fantastiska vyer, hör fåglarnas läten till höger och vänster och känner doften av frisk luft och blommor. Man tar bilder som man är helnöjd med och det blir sällan dåliga bilder. Men de blir inte så bra som man själv tycker enligt andra. Det är ju som du säger bara för de själva inte var där. Man har inte lyckats förmedla vad man själv kände genom kameran och bilden till en annan betraktare. Och då har man inte lyckats fullt ut. Inte mer med det …

    Det är detta som är svårt med naturfotograferingen. Att få betraktaren att känna samma sak som när man själv stod där och blickade ut över skogstjärnen. Eller att få det där fågelporträttet att bli personligt och kommunicera med betraktaren.

    Jag vet inte vad vi ska kalla det. Men det har ju med minnet och den egna upplevelsen att göra. Det bästa är att låta bilderna man tagigt mogna i en månad eller två och sedan gå tillbaka till dom. Då får man sig en bättre uppfattning om vad andra ser när dom kollar på bilden.

    mvh // johannes

  2. Ett tillägg. Det viktigaste är ju också att man själv gillar bilden, inte andra, och det bästa och kanske roligaste av allt är ju att smaken är som baken..

    mvh // Johannes

  3. naturligabilder skriver:

    Bra tankar Johannes!

    Kanske att man ska kalla det ”förnimmelseeffekten”?😀

  4. mojje skriver:

    Jag vet inte vad man ska kalla detta fenomen riktigt men det du skriver här har även jag funderat på. Men jag tror helt enkelt att det bara är så att vi alla tycker olika och det är inget fel i det. Huvudsaken är att man som fotograf inte skäms för sina bilder tycker jag sen vad folk tycker om bilden får man ta till sig som feedback.
    Morgan

  5. Sofie skriver:

    Fenomenet kallas ”dålig fotograf”😉

  6. Johnny Buchwald skriver:

    Så länge bilden har ett värde för betraktaren kan man ju säga att bilden är bra. Göran Segeholm har ju i sin nya bok skrivit en hel del om just det här och allt handlar ju om tycke och smak och vilka känslor bilden väcker för just dig. Bilderna blir ju extra intressant för dig då du har fler intryck från platsen än vad kanske vi andra har. Göran skriver en intressant sak i sin bok; ”Självklart kan vem som helst avfärda en bild som ”meningslös”, men det säger inte nödvändigtvis något om bilden – bara att betraktaren gått bet på, eller inte orkat, att göra en meningsfull tolkning”. Tankvärda ord tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: